jag och skogen

jag saknar min scouttid lite grann. i lördags fick jag dra på mig hela min scoutmundering (nästan) när julgranar skulle sökas tillsammans med man och svärföräldrar. mina handskar hade fortfarande kvar scoutlukten och i min jackficka hittade jag en reflex från första klass drillen. väl ute i skogen fick jag verkligen anstränga mig för att inte lägga mig ner i snön och bara njuta av att vara ute i skogen. jag måste hälsa på den oftare, vår vänskap är alldeles för dyrbar för att bara glömmas bort såhär.